LINN HEBRANT

Hej mina svenska hjärtan ♥

 

Nu behöver jag få skriva av mig. Det som står i rubriken är så sant i mitt fall, alla gånger. För mig finns inget lagom, utan det är allt eller inget. Och innan jag kan ge allt, efter att ha tappat det, så måste jag verkligen bryta ihop. Ner på botten, gräva en grav för att sedan explodera & klättra till toppen. Jag önskar att jag inte var sån, för det är otroligt frustrerande. I nästan två veckor har jag vart ett totalt jävla nervmonster, rent utsagt. Min hemlängtan har vart så fruktansvärt grov, den kommer självklart av olika anledningar & pga saker här som jag mått dåligt av. Men jag hade hoppats att jag kunnat ta det lite mer sansat & bara chilla lite. Man behöver inte alltid vara på topp, man kan ha en svacka utan att det behöver synas bort till Kina. Kan bli så fruktansvärt trött på mig själv. Det tar så mycket energi. Men nu har jag gjort det, och jag hoppas det dröjer tills nästa gång. Jag har brutit ihop & kommit igen!

 

Jag vill att alla som någonsin funderar på att åka som au pair, eller åka iväg såhär över huvudtaget måste veta att man måste kunna kommunicera, ta jobbiga samtal & faktiskt inse att du har inte mamma & pappa här som kan sopa mattan för dig innan du går. Du får ta tag i all skit själv, för du har absolut ingen här som kan göra det för dig. Jag pratar generellt nu, och inte om min värdfamilj. Men jag hade själv aldrig föreställt mig att det skulle vara så tufft som det är. Har aldrig älskat Stockholm så mycket som jag gör nu. För jag har fått perspektiv. Jag ser från en annan synvinkel vad jag faktiskt har/hade. Mitt jobb som jag älskade så högt, men som jag till slut bestämde mig för att släppa för att prova något nytt. Man måste våga testa. Och var det inte rätt, så är det bara att komma tillbaka till något nytt, förhoppningsvis bättre, något som ger dig mer & som du kommer må bättre av. 

Det kanske endå är bra att jag gör på det här sättet. För när jag verkligen bryter ihop, då håller jag ingenting tillbaka & då får allt komma ut och det är så skönt. Kanske är det också därför som jag är så jävla lycklig när jag kommer igen. B r y t  i h o p  &  k o m  i g e n